Dagen började med en ordinär en-timmes promenad på morgonen. Höjdpunkten på den var när vi träffade shitzun Puppy. Puppy är Aishas käreste. Om det är besvarat vet jag inte riktigt men Aisha är så käär. Hon hoppar och står i och vet inte hur hon på bästa sätt ska visa vilken jättekul och trevlig briardtjej hon är. Och hon tacklas så försiktigt hon bara kan. Vi slog följe någr hundra meter innan vi gick in till Zabba där Aisha tillbringade dagen.

Lunchen blev jättekort och det hanns bara med en kortare rastningrunda. Dagen på kliniken drog ut på tiden så jag var inte hemma förän ganska sent på eftermiddagen.

Zabbas matte o jag hade tänkt åka till brukshundklubben idag o gå på vårpremiären av den öppna träningen. När jag som bäst satt med telefonen i hand för att ringa Zabbas matte och meddela att jag nog inte skulle orka så komer ett SMS:

Nu kan jag låtsas att jag minsan visst hade tänkt åka och träna men när man inte får sällskap så...