Jag har funderat ett längre tag att jag skulle ta och röntga om Aishas höfter. På måndag är det dax. Främst är jag nyfiken på om träningen har gjort någon inverkan. Tyvärr har det inte blivit så mycket simning som jag hade velat det sista men höfterna ska bli fotade i alla fall. Kanske passar på o tar armbågarna oxå. De blir ju ofta extra belastade när höfterna är svaga.

Så här såg det ut sist:

Resultat: C/D

En ny riktigt superrolig aktivitet som Aisha upptäckt den senaste tiden är när matte springer med full sula till en spårvagn eller buss. Då har hon inte tid att se till att hunden springer lugnt o fint vid sidan utan hunden kan ge gärnet och hjälpa till att dra matte med full kraft framåt. Folk tittar roat (?) på ekipaget som kommer framångande...

Som sagt - lite tid att skriva och tyvärr känns det inte som att det är så mycket att skriva om eftersom största delen av dagarna går åt till jobb och åter jobb och resor till och från detsamma.

Jag tar mig till jobbet på lite olika sätt beroende på humör och väder mm. Jag brukar försöka  promenera en bra tag antingen innan jag hoppar på spårvagnen /bussen eller så skippar jag de sista hållplatserna och går i stället. Mycket bussåkande blir det i alla fall och en hel del kommentarer från medresenärerna. Eftersom hundarna ska hålla sig längst bak så blir det oftast umgänge med det lite gladare gardet i stan. Man blir serverad många livshistorier oavsett hur intresserad man ser ut. Aisha blir både klappad och även pussad (!) på. Oxå med ganska stort ointresse.

För några dagar sedan kom det ett mycket ovanligt djur till kliniken - en mäniskoloppa. De är så gott som utdöda i Sverige (tack o lov!) så i bästa fall är det första o enda gången jag får se en sådan.

Som synes har jag i stort sätt ingen tid att blogga för tillfället. Jag har tillgång till dator på jobbet, där jag sitter nu, men men som sagt nästan ingen tid.

Aisha är med mig på jobbet och ligger platt ca 8 timmar per dag. Urtråkigt tror jag att hon tycker att det är. Inget liv för en allert briarddam som gärna vill vara med och ha koll på läget. Nu är det i alla fall som det är. Jag ska jobba här i ytterligare sex veckor sedan får det bli dagis för Aishas del. Då kan jag inte ta med henne så jag har inget val men dessutom kommer min lön även räcka till dagisplats. Det är skönt med dagis om det funkar bra för då är både hund och matte ungefär lika trötta när arbetsdagen är slut. Nu är det bara matte som är trött medan hunden är hur pigg som helst och behöver motion för både kropp och knopp.

Min bil har tagit semester så det blir mycket spårvagns- och bussåkande. Aisha är ganska cool så länge det inte kommer på några andra hundar efter att vi har satt oss (vem är förvånad...) Jag tränar flitigt på att vara lugn även vid dessa tillfällen (Aisha alltså) och det går åtminstone framåt även om jag tycker att det går lite sakta. Folk bryr hon sig inte det minsta om förutom biljettkontrollanterna som vi stötte på för första gången i morse. De var tydligen lite suspekta. Gick konstigt och glodde på alla... Mysko.

Det har öppnat ett hund-fik i stan. Jag ska försöka hinna ta mig dit en sväng efter jobbet idag. Blir väl ett ypperligt tillfälle till träning!