Helgen har inneburit ett barnkalas, massor av tvätt (ALLA mattor är leriga - jämt!), inget vidare adventsmys för de flesta grejer är i Uppsala och och så till slut - ett riktigt långt spår!

Spårfröken ringde o sa att hon var förkyld men jag åkte dit i alla fall. Jag lade först ett viltspår. Eftersom jag inte känner till terängen speciellt bra så blev det låångt och slingrigt. Sedan lade jag ett kortare ett personspår där jag droppade diverse vantar och bollar.  I slutet fanns ett paket kattmat! Inte en tråkig boll den här gången.

Medan spåren låg till sig tog vi en tur runt Sisjön som såg ut ungefär som alla andra sjöar...

Personspåret gick sådär, lite för kort liggtid tror jag. Aisha hittade bra men gick ganska långt från spårkärnan. Vantarna mm ignorerade hon gladeligen. Ska kanske använda pinnanr o träna lite hemma först. Hon hittade kattmaten o den var god!

Vilspåret var oxå svårt. Eller egentligen vet jag inte om det var svårt för hon hittar ju men hon gick ofta en bra bit ifrån där jag gått och en massa luftvittrande och svängar fram och tillbaka.

Så här såg det ut i slutet av spåret. Jag hade dragit klöven över en stubbåker o sedan in i ett område med högt gräs.

Nosen var i luften ganska ofta. Det är klart min vittring satt ju lika mycket i toppen på gräset. Men det var ju klöven hon skulle spåra efter...

Svansen går hela tiden. Det är KUL!

Det är en skjutbana i närheten där de sköt en hel del. Bra träning! Aisha blev lite besvärad men upphörde inte med spårandet.

Och klöven hittade hon!

En lampa från IKEA kan göras lite finare (tycker jag) och ge lite mindre kallt ljus genom att "fodra" den invändigt med ett foto man skrivit ut på OH-film.

Jag tog det jag hade och det är på ett lejon men man kan ju ta ett annat på någon man tycker om tex...

Inte världens bästa bilder men idén går förhoppningsvis fram.

Så här ser lampan ut när man köper den:

   GRÖNÖ, 49 kronor

Åh vad kul att Bruna kom o hälsade på, tyckte Aisha. Allt blir ju så mycket roligare med en riktigt bra kompis.

Nosa på spännande fläckar är mycket roligare när man är två.

Jaga rådjur är MYCKET roligare när man är två!

Vakta sina ben inomhus är mycket roligare när man är två. (All heder åt katterna men de de visar trots allt inte samma engagemang i ben-vaktandet.)

Mest sudd blev det med allt lekande inomhus

Vi åkte en tur till skärgården i det SOOLIGA  vädret.

Pepita var den som var minst nöjd över besöket. Hon talade tydligt om att hon ville bli upplyft till en hylla i garderoben. Där låg hon och blängde.

Baltazar blev också lite häpen över att se Bruna i GÖTEBORG. Men hon gillade snabbt läget och passade på att gosa lite extra när det ändå fanns två extra händer.

Aisha hoppas att du snart kommer o hälsar på igen!

TJOHOO, idag kommer Bruna med matte och besöker oss här i det gråa Göteborg. Men i morgon lovas bättre väder och det är tur för då ska jag vera ledig och bara gå låånga promenader!

Det här var för ungefär precis ett år sedan när vi tittade på en ljusinstallation i Uppsala. Då var det snö minsann

En liten tjej som alltid står på Aishas sida oavsett vad hon gör fyller år i morgon. 6 år. HURRA! Tyvärr har jag annat inbokat sedan långt tillbaka så jag går och firar och lämnar paket lite senare i veckan. Men ett fint kort måste hon ju i alla fall ha:

Prickarna över å och ö får fyllas i för hand när man väljer gratisprogram från nätet...

I morse hann jag ifatt kl-sju-gänget efter att de precis passerat bakom huset. Det var bara tre hundar med mattar o husse idag. Lite kul i alla fall att ha sällskap på morgonkvisten. Jag kommer nog inte att haka på varje dag för jag hamnar mitt i morgonrusningen då och det är det värsta jag vet men några gånger i veckan kan jag unna mig det.

En av hundaran visade sig vara en dagiskompis till Aisha:

   Vajje. Här har ni "chefen" på dagiset. Superhärlig hund som hjälper oss att fostra de andra hundarna. Det får inte vara för mycket stoj när han är i närheten. Trots att han aldrig hamnat i bråk med ngn så följer de andra hundarna honom vart han än går. En naturlig ledare som vi inte klarat oss utan. (Snott fr dagistes hemsida)

Störtmysig cool herre med koll på sin flock fyrbeningar på ett väldigt lugnt och balanserat sätt. Aisha försökte sig på lite lek men hon har STOR respekt för honom. Men skam den som ger sig... 

Alldeles för länge sedan det spåredes men i söndags var det dax. Vi var tre som skulle spåra och alla ville köra viltspår men alla var också sugna att testa på personspår så vi började med att gå en kort sträcka åt varandra.

Jag hade med Aishas favoritboll som lades ut i slutet av spåret. Aisha var jätteduktig och tog upp spåret utan problem. Lugnt och metodiskt gick hon med nosen i backen hela tiden. Förutom när hon kollade av en markering som hängde lite lågt. Hon blev djupt besviken när det bara låg en boll i slutet av spåret. Hallå, var är klöven? Nästa gång får det bli ngt ätbart åtminstone.

Viltspåret slapp vi också lägga själva vilket är lite lyx. Aisha ångade på som vanligt. Nåra tappt men hon var snart tillbaka i rätt läge. Allt gick utmärkt tills det tydligen, enligt Aisha, fanns ett livs levande rådjur alldeles nära. Med lite övertalning återgick hon till spåret på marken och till slut så fick hon äntligen sin klöv som hon glatt bar tillbaka till bilen.

Sen var hon TRÖTT!