Varit ner på stan både igår och idag. Igår för att lämna in en risig cykel och idag för att hämta ut en förhoppningsvis betydligt frächare dito. 

170 riksdaler för byte av slang på bakhjulet, fixa bromsar och växlar och smörja kedja. Kan man verkligen göra ngn vinst på det? Nåja, jag klagar inte.

Hur härlig är inte dan idag?? Fantastisk! Men vad höstfärgerna har kommit fort!

    Man går längs ån hela vägen hemifrån till stan. Trafikfritt och asfaltfritt (men fullt av entusiastiska joggare och cyklister). Platt och bra är det också.

   "Ropade du Matte? Jag kommer, jag kommer - med huvudet sänkt för att visa att jag faktiskt är en mycket artig och snäll hund."

Jag var på föreläsning med Memea Mohlin igår där hon pratade lite om vad man kan tänka på som djurhälsopersonal när det gäller hantering av hundar. Hon kom då in på hundens språk. Därav att jag tänkte på Aisha sänkta hållning när hon kommer och vill visa sig snäll. Vid inkallning under "träning" har hon oftast en annan attityd.

Memea tog också upp olika hundars sätt att hälsa på varandra. Många hundar i vallhundsgruppen är ofta ganska tuffa i sitt hälsande och det skulle komma sig av att när de kommer in i exempelvis en fårhage kan de inte svansa in med huvudet sänkt och svajande kropp och säga "Hej, hej allihopa-här kommer snälla jag. Ska vi ha kul?" utan de måste ha en attityd och omedelbart sätta sig i respekt. Det gör att många har samma beteende när de hälsar på andra hundar.

De rusar fram, stannar ngr cm från den andra hunden och gastar HEJ, KOM INTE HÄR OCH KOM! VEM ÄR DU? Jag är ganska snäll... (det är så dax att säga det då)

Om det beror på vallningsinslaget eller inte låter jag vara osagt men det låter inte helt otroligt. Från och med nu kommer i alla fall jag skylla på det för hon beskrev Aisha beteende på pricken. "Ursäkta hon kan inte hjälpa sitt burdusa sätt - hon är en vallhund..."

Nästa vecka ska Memea Mohlin ha ett längre föredrag som bara kommer att handla om hundars språk. Jag tror att det kommer att bli jätteintressant. Kanske att jag anmäler mig.

När jag skaffade ny mobil för ca ett år sedan så ville jag absolut ha en med kamera så jag alltid kunde ta kort på det som händer runt omkring. God tanke som jag fortfarande tycker skulle gälla men det krävs en åtminstone någorlunda hyfsad kvalitet på kamera. Och det finns inte i min mobil tyvärr.

Igår laddade jag ner den senaste omgången av bilder jag tagit. De är inte speciellt många men här är några:

Minns inte anledningen till den här bilden. Kanske tänkte jag MMSa den. Minns i alla fall att det var innan vi skulle på middag. Därav rosetten.

Slottskogen i Göteborg. En ny liten urgullig sälunge är född. Visst ser man den tydligt och klart...

Älgkalvarna vilar coolt trots horder av både människor o hundar som passerar förbi. Aisha vägrade ägna dom en blick.

Mamma älg är cool även hon. När kalvarna var ngt yngre så gjorde hon utfall om ngn hund kom för nära. Nu behövde de tydligen inte samma beskydd.

Har satt oss till rätta på "snikens kulle" för att lyssna på Coldplay mm. Härlig musik och helt gratis. Hunden får man ta med sig också =)

Hoppsan nu är det något som stör musiken...

Det här borde ju Aisha vara van vid. De lyfter ca 100m hemifrån. Kl 18.00 varje dag då vädret är fint.

En trött Aisha efter en tur i skärgården i goda vänners lag

Det var arbete med spårvagnsspåren hela sommaren vilket gjorde att tidtabellerna byttes stup i kvarten. Åtminstone ett bra sätt att använda mobilen för att komma ihåg när vagnen går. De brydde sig nämligen inte om att trycka upp nya tidtabeller som man kunde ta med sig.

Ytterligare en tur ut i skärgården. Så långt man kan komma med den reguljära trafiken. Till Vrångö åkte vi. Vi passerade Styrsö där jag hyrt en liten sjöbod en vecka under några år. Den syns på bilden. 

Vrångö och HAV =)

Vid Delsjön alldeles hemmavid. Vi är där med kompisen och hennes dotter. Aisha har koll på dem medan de är i vattnet, eller om det kanske är de två jack russel-killarna som håller till framför oss. SÅ trevligt att man kan ha hunden med sig till badet!

Tillbaks till Uppsala. Det här skulle jag komma ihåg man hade glömt tills jag tömde mobilen. Kanske ska gå dit på onsdag...

I förrgår kände jag en stark längtan efter öppet vatten och planerade att ta en båttur ut i skärgården. Det blev tyvärr ingen båttur denna gång men i stället styrde Aisha o jag kosan mot Norrtälje. Tänkte att det kunde vara dags att se sig omkring lite i den här delen av Sverige. Jag har ju bara bott i Uppsala i så där 5 år...

Måste säga att Norrtälje var ett supertrevligt utflyktsmål. Världens mysigaste stad. JAg återvänder gärna dit fler gånger.

Ett hundfik fanns det också men det upptäckte jag först efter att det hade stängt.

Däremot tittade vi på folka-uppvisning, eller vad det kan heta.

Tre små sheltisar (ca 8v) stötte vi också på. De var på  miljöträning. De var redan lite skärrade av allt liv och rörelse så jag erbjöd inte möjligheten att få miljöträna på en stor lurvig, ibland något brysk, madam ...

Efter ganska många timmar i Norrtälje åkte vi vidare till Kapellskär. Här ser det faktiskt ut som om vi var i närheten av ett riktigt hav. Tången finns på plats

Men ser man sig om så ser man att det är alldeles för grönt för att vara på västkusten. Men det var trevligt i alla fall.

Tänk att få ge sig iväg mot solen...

Vissa är ute på böljan den blå

Aisha fick gnaga på det torkade oxörat som införskaffats i city

Oj, vad stör i mitt gnagande?

Stora jättebåten tuffar förbi på väg till Åland (tror jag).

Efter ett tag kommer denna fina skuta majestätiskt glidande.

Väl hemma igen - Aisha har fortfarande koll på oxörat, trots att ögonen håller på att falla ihop.

En härlig, härlig dag blev det!

Idag var jag på söndagskonsert igen. Indisk kulturfestival på Kulturoasen. JAg köpte lite rökelse så nu luktar det allmänt suspekt på mitt rum.  

Det är smidigt ibland med en hund som blir lite extra seg av efterlöps-hormonerna. Då hinner tex även jag med i fårhagen.

Aisha var superduktig även denna gång när vi var och vallade. I torsdags var vi också där. Då var Aisha betydligt piggare så då gick det undan!

I fredags var vi på hundpromenad på UHAC. Kul med alla aktiviteter som sätter igång igen efter sommaruppehållet. Jag tror bestämt att det börjar bli dags att boka simtid också.

Det blir mycket terminens första... just nu.

Igår var det vallning igen. Det var ganska exakt tre månader sedan. Min strategi att vila sig i form verkar fungera. Åtminstone vad det gäller Aisha. Hon var jätteduktig! Lyhörd och lugn!! Jag däremot hade ganska svårt att komma ihåg åt vilket håll jag skulle peka när jag ville styra Aisha runt i banan. Höger öhhh, vänster öhh...

Nu återstår att se om Aishas förhållandevis balanserade sätt fortsätter eller om det är ett resultat av skendräktighetshormonerna (vilket jag befarar)

MEN jag är glad varje gång jag åker hem och är såå nöjd med min DUKTIGA hund!  

    Polare i vått som torrt!

      Vem står kvar som en staty trots mattes trixande med kameran? Jo förstås - den vana fotomodellen Aisha.

...om man skulle ta och skriva ett inlägg snart...