Äntligen kom vi ner till Skarholmen o tog en låång promenad i strålande solsken. Till Aishas besvikelse hade jag varken skidor eller skridskor under fötterna. Hon hade gärna sett att det gått lite fortare.

När vi kom dit så var det i stort sätt bara vi på isen. Solen sken o det gnistrade så att ett par solbrillor hade inte suttit fel.  

Det är härligt att ha hur mycket plats som helst att rulla sig på. Sen gäller det att skaka pälsen till rätta. 

Jag hade fika med mig o hittade en ypperlig plats i lä. Tillbringade säkert en timme i en klippskreva, drickandes te och kände hur kroppen laddades av solenergi. Aisha fick då o då en bit grillkorv. Annars satt hon mest o spanade på alla som åkte förbi.

Fanns många olika sätt att ta sig fram:

• I barnvagn  

•     På cykel

• På skidor

• Med hund

Hoppsan sa Aisha o talade ljudligt om att det minsann fanns en modig lurvenpajsare som inte frivilligt låter vilken fyrbening som helst komma i närheten av fika-platsen

Från Skarholmen kan man åka ända till Stockholm om man vill  - på isen alltså. (Vikingarännet) Isen hålls snöfri av sådana här:

Härligt jobb - i alla fall i detta väder!

En till solig bild - nu med solen o vinden i ryggen. Aishas alla hormoner har lämnat kroppen för den här gången o det märks för allt är nu mycket mer spännande o roligt. Hon kunde gladeligen lekt/tränat sig genom alla timmarna vi var ute.

Superhärlig dag!!! 

Har för mig att när man gjort en sak tre gånger så har det blivit en vana. Så nu är vallning på lördag-fm en vana. En trevlig sådan!

Idag hade jag "riktiga" kameran med mig men tyvärr var det inte riktigt samma varierade samling med raser som förra veckan.

Till o börja med så har nu tackan tagit till sig båda sina lamm. Men det var tydligen ett tufft jobb där man under nästan en veckas tid var tvungen att hålla fast henne för att båda lammen skulle få dia. Men till slut lät hon sig övertalas att ta sig an båda sina telnigar.

Jag håller mig fortfarande inne i fårhuset o vallar med Aisha. De som gjorde oss sällskap idag var bla aussisarna Kanel och ?? argh  - glömt namnet

4,5 månad o redan en baddare på vallning.

Zabba sitter o väntar på sin tur, eller egentligen sitter han o väntar på matte som gått o tittat på de söta lammen.

Nu har han kommit in bland fåren o matte får lite instruktioner av Ewa hur hon bäst ska visa Zabba vad hon vill att han ska göra.

Nu har hon sagt vänster o då sväger Zabba åt vänster. Lätt som en plätt!! (jo, tjena!)

I gången tränar vi "fösning". Det är SVÅRT. Då ska hunden inte balansera fåren vilket den allra helst vill göra utan måste gå "ur balans". Men vi blir alla bättre o bättre!

Aisha o Ella (gårdens BC) håller koll o ser till att de sköter sig där inne bland fåren och självklart redo att hjälpa till om så skulle behövas =)  

För egen del så har jag för tillfället störst problem med att lära Aisha att stanna på komando o förbli stående. Hon är ganska bra på det så länge inga får är inblandade så idag valde jag att köra lydnad inne bland fåren men utan att valla. Det jag missar då är att Aisha inte fokuserar på fåren vilket man ju egentligen vill att de ska göra men de måste ju samtidigt kunna lyda.  

Det gick faktiskt riktigt bra. Jag körde med klicker o godis som jag vanligtvis gör när jag tränar hemma. Till slut tog godiset slut o jag fortsatte att klicka men fåren fick bli belöningen. Jag är jättenöjd över resultatet. Kan vara något o jobba vidare på!

Vissa var utomhus o vallade. Det ger lite längre sträcka att bla träna på fösning. Jag skyndar dock långsamt o harvar på inne ett tag till.

Äntligen har det kommit en fågel till tagbollen jag satt upp. Allt för att roa mina slappa vinteinaktiva katter!

Efter att ha kastrerat en tjurkalv o vaccinerat 11 gyltor så kom jag hem ganska tidigt.

Jag gick o hämtade Aisha o Zabba som tillbringat dagen hemma hos Zabba.

Vi gick promenaden till kvartersbutiken via cykelvägen längs ån. Zabba o Aisha var på bra humör som vanligt

Spring i benen o vind i pälsen o alldeles lagom kallt!

Zabba gör sig redo för anfall!

Jaga o brottas, jaga o brottas och så brottas lite till

Stlla o härligt i solen. Men...

...den som varit uppmärksam har sett något illavarslande på bilderna!!

.

.

.

Elakingarna trasslade in sig i massor! i både Zabbas o Aishas päls    Fy för lång päls vid sådana tillfällen. Minst 30 min ägnades åt urtrassling innan vi gick vidare. Resten fick fixas hemma.          

Så hette föredraget av Per Jensen som jag råkade fastna framför när jag zappade runt samtidigt som jag läste om kraftfoderförätning hos nötkreatur.

Per Jensen, professor i etolog, talar om dominansmodellen som bygger på en idé om att hundar skulle ha ett behov av att leva i samma typ av hierkarkier som vargar. Men vi har gjort om vargarna mycket och hunden har ett helt annat socialt beteende än vargen och är helt anpassad att leva socialt med människor.

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Dominans är inte någon bra modell för hundhållning och stöds inte av forskningen. Hunden är utformad för att kunna leva socialt tillsammans med människor. Dominansmodellen bygger på en idé om att hundar skulle ha ett behov av att leva i samma typ av hierkarkier som vargar. Men vi har gjort om vargarna väldigt mycket och hunden har ett helt annat socialt beteende än vargen. Nu är hundar helt anpassade att leva socialt med människor. En varg förstår inte vad du gör när du pekar, men en hund tittar direkt i handens riktning. Det gör inte ens våra nära släktingar schimpanserna. En genomsnittlig hund kan till skillnad från vargen lära sig 165 ord.

Det var väl värt att lyssna på. Så om man inte har sett det så finns möjlighet här: http://www.ur.se/play/162012

Ottan o ottan... men gå upp kl åtta på lördag får nog räknas som ottan. Allt för att vara på plats för vallning kl tio.

De nyaste medlemmarna i fårfamiljen:

Mamma-får är lite rasistisk o vill bara ge di till sitt svarta lamm. Man får hålla fast henne så det fläckiga också får komma till att dia. Det brukar fixa sig efter några dagar enligt Ewa. Hoppas det!

(Bilderna på alla hundar som vallade var bara att slänga i papperkorgen. Gick inte att urskilja någonting. Två bauceroner, en mudi, en puli, två aussis, en BC, en kelpie o fyra briarder var i alla fall samlade.)

Kollade facebook och hittade helt plötsligt ett kort där Aisha var med o blev påmind om hur snabbt tiden går. Det tråkiga med att mest ha studenter omkring sig är att det är så snabb omsättning på folk. Man lär känna varandra o man skiljs.

Ingen på bilden är bor längre kvar här i Uppsala. Tyvärr   

http://www.facebook.com/photo.php?fbid=1551561238625&set=a.1550482051646.2069919.1522963772       

Det nya är att tisdagsträningen  är med inriktning på lydnadträning. Tävlingslydnad alltså. Det är ju inget som jag satsat på eller är så superintresserad av men eftersom det är så bra att ha ett fast tillfälle i veckan när man tränar så kommer jag att haka på även nu. Det betyder att denna veckan har Aisha o jag tränat på ingångar. Vi kör med "kloss-metoden" o hon är redan riktigt duktig! Sedan har jag dammat av läggandet med hakan i backen. Det lärde vi in som hastigast förra terminen men inte använt sen dess.

Det nya är också att man har möjlighet att åka o valla på lördagar. Det är bra för annars är det nämligen på tisdagar även det.

I lördags när vi var där så gick det ganska bra. Aisha börjar fatta höger o vänster (när jag säger rätt). Hon föser bitvis alldeles utmärkt men att stanna när jag ger kommando är SVÅRT. Egentligen inte så konstigt har jag insett för jag använder ordet stopp. Det är bara det att det använder jag "till vardags" också med en hel del andra betydelser: sakta in, vänta tills jag kommer fram o sedan föj med, stanna o kom till mig osv. Inte lätt alltså att inse att det bland fåren betyder stå blixtstilla tills jag säger ngt annat. Jag måste byta ord!

Annars är det istider även här - TRÖTTSAMT!

Så fint ser det inte ut längre.

Nu har cyklarna tinat fram igen.