Idag var det dax för ett spår igen. Det var alldeles för länge sedan sist. Jag lade ett halvlångt med två vinklar. Och med blod. Jag testar ibland med och ibland utan. Aisha fladdrar oftast mer när det är blod i spåret. jag vet inte varför.

Medan det låg till sig så gick vi en tur i skogen på andra sidan vägen. Bland aktiviteterna så stod lerinpackning på programmet.

Härlig grop och härliga benen såg ut efter. Precis sådana man vill ha in i bilen...

Spåret gick ganska bra för att vara årets andra. Fladdrigt blev det och jag trodde att Aisha hade tappat bort sig totalt några gånger. Var på väg att visa henne till rätta men hon redde ut det själv och hittade klöven på slutet!

Belöningen när hon lämnar i från sig klöven är att få dricka ur blodflaskan. Mycket gott tycker Aisha, lite creepy tycker jag.

Idag gick vi till Gottsunda (en annan förort inte lång från där vi bor). Där finns Willies o ICA o andra bra-att-ha affärer men där är förstås betydligt mer liv och rörelse än utanför den mindre kvartersbutiken dit vi brukar gå. Med andra ord så lämnas inte hundarna utan tillsyn utan vi handlar i omgångar. Själv tycker jag att det är sådär lagom kul att stå där o hänga men hundarna har fullt upp o titta på allt.

Jag är lite osäker på vad som toppar minuslistan. Äckliga fästingar eller Sigge o Aisha på rymmen.

• Det blir väl förstås Aisha o Sigges walkabout: Helt plötsligt på promenaden i skogen så är Aisha o Sigge puts väck. Jag tror förstås att det är ngt vilt som lockat. Aisha har fått mkt få tillfällen att dra iväg på senare tid. Inte för att hon slutat försöka men för att jag har blivit mycket duktigare på att stoppa det. Ibland har vi kommit dithän att hon faktiskt vädrar - aha rådjur, sedan tittar på mig - får jag?, nähe inte den här gången heller. Igår var ingen sådan dag. Jag var överhuvudtaget inte med o såg att ngt var på gång. Normalt är jag förhållandevis cool när hon sticker för jag vet att hon är tillbaka på ett litet kick. Men inte heller detta hände igår. Hon o Sigge var o förblev borta. Givetvis blev till o med jag orolig till slut. Det går en väg ganska nära. Förhållandevis otrafikerad men ändå. Dessutom är Aisha o Sigge i mina ögon en dålig kombination att ha springandes vind för våg. Aisha kan vara ganska vass mot andra hundar om hon har påbackning o Sigge är inte så säker med människor. Där vet jag att Aisha inte skulle göra ngt men det är trots allt olustigt. Tiden gick o inga hundar. Efter mycket ropande o letande så delade Sigges matte o jag på oss o jag gick hemåt för att se om de sprungit hem. På stigen möter jag en kvinna i regnkläder som jag passerar o strax efteråt hör jag ett skall som låter som Sigges när han markerar att ngn ser läskig ut. JAg går snabbt tillbaka o ser Aisha o Sigge på stigen. Puh! Sigges matte kommer o säger att hon ringt hem o det visar sig att folk har sett A o S på parkeringen i närheten där de "härjat" runt. Att folk känt sig hotade o varit på väg att ringa polisen o att ngn FAKTISKT måste fånga hundarna.
  Håhåjaja Jag såg flera gråa hår i spegeln i morse.

• Nummer två på listan blir då fästingeländet
  Två illbattingar som satt o hade kalas på Aishas nos
  
  
  

• Nummer tre - nu blir det mittemellan minus o plus
  Katten Baltazar kommer gärna hem med små presenter med jämna mellanrum. Jag har börjat inse att det sammanfaller med att hon tycker att det är dax att variera maten lite. Igår måste hon varit rejält trött på maten de ätit ett tag för då släpade hon in en Gröngöling! Alldeles för stor för min smak o den levde förstås oxå. Jag såg för min inre syn hur den stackars fågeln skulle flaxa sönder sig i mitt lilla rum. Jag hade tur o lyckades kasta en filt på den innan den fick luft under vingarna. Efter att jag fått på mig ett par arbetshanskar så bar jag ut den på framsidan för att se om den kunde ge sig iväg själv. Jag var ganska säker på att den var skadad annars kunde jag inte förstå hur den hamnat i min lilla katts gap men den flög ivag så "glatt".
  
  Det visar sig att sådana här fåglar gärna äter mat på marken så det var väl då mördarkatten slog till. Att det är mittemellan + och - är jag jag inte kan låta bli att vara lite impad o stolt över min lilla katt som tar så förhållandevis stora byten =;
  
  
  
• Lite mer positivt då var när vi åkte ner på stan till årets första ringträning i Vasaparken. Zabba o Zabbas matte var med. Och en herrans massa hundar förstås. För Aisha är det jättebra träning för hon tycker allt att det är lite läskigt i början att vara omgiven av alla dessa hundar. Sedan ska det dessutom komma en människa som ska TA på henne o kolla i munnen mm. Igår var det ganska få instruktörer så det blev en hel del väntan men det är ju lika bra träning det. När vi gick så hade vi sprungit individuellt tre gånger och alla hundar hade även blivit kända på tre gånger. Vid det laget tyckte Aisha att det var helt ok att vara där o hade gärna skällt ut ev nykomlingar. Nu fick hon inte det utan uppförde sig fint o fick mycket beröm!
  
  En del av tiden stod jag o pratade med en colliematte som stod bredvid. Jättesöt var hunden o bara för det måste jag avsluta med bilder på Cindy. Älsklingscollien som jag tjatade till mig som 12-åring
  
  I sin glans dagar
  
  
  
  Som betydligt äldre med framtänderna på svaj. Tänk vad länge hennes tassande hördes i huset trots att hon lämnat oss. I hjärtat tassar det fortfarande.

När vi går nere vid ån blir Aisha lika glad varje gång vi stannar till vid fågelornet. Roligast är om man får gå hela vägen upp. Där är det tyvärr ett alldeles för högt räcke som inte går att se igenom. Har man då riktigt tur så blir man upplyft av snälla matte och man kan titta LÅNGT bort i fjärran. Sånt gillar vi briarder!! 

Runtikring där jag bor så blåser det gärna en del. Just nu när det är varmt men lite kallt i vinden så går jag ofta hemifrån med alldeles för mycket kläder. Ju längre promenaden lider, desto varmare o svettigare blir det. Idag var jag vis nog att lämna den långärmade tröjan hemma och det vart alldeles lagom.

Den längsta av dagens  "promenader" gjordes med cykel. jag hittade en boll som inte gick sönder när Aisha biter i den. (det kommer nog men ännu är den hel) Den har legat på samma ställe jättelänge så jag antar att någon har glömt bort den. Jag hoppas det i alla fall. Det finns nog inget som Aisha tycker är så roligt som att leka med fotbollar!!

Lite pausrullande medan tvåbeningen tog kaffepaus

Nu är jag klar - är du det matte?

Vissa dagar går i slöhetens tecken. När man ser sig omkring så verkar de som alla liksom glider omkring i långsam lunk. Förutom de där som troligtvis inte festade dagen innnan o kör intervallträning i uppförsbackarna. Puh! man blir ännu mattare av att bara se dom.

Jag gick förbi Zabbas plejs för att kolla om de ville följa med på en liten tur. De ville de inte - slöhet rådde även där :). Jag fick en kopp kaffe o Zabba fick en paus i pälsvården. Aisha hittade en ny passion - att gräva en grop under altanen. Det var visst så super-duperviktigt att allt annat försvann. Jag försökte med alla medel få ut henne därifrån men öronen var avslagna. Till slut fanns inget alternativ än att krypa in själv. Gropen hon grävde o lade sig i var mellan två pallar med takpannor så hon var inte lätt att få tag i. Jag fick dra ut henne i svansen! Gissa att jag inte var så värst populär.  Trots att hon var kopplad så skulle hon in där igen!

Undrar om det är hormonerna som finns kvar som säger till henne att gräva en lya. Hon är sällan så fanatisk att hon inte är kontaktbar. Aisha ska tillbaka dit i morgon när jag jobbar. Då ska matten sätta kompostgaller för ingångarna. Annars lär väl Aisha parkera sig där hela dagen.

Aisha poserar i de sista solstrålarna

Eftersom jag jobbat två nätter i följd så blev valborgsaktiviteterna lite annorlunda än jag planerat. Jag åkte o bytte till sommardäck. Det var det enda som var planenligt.

För övrigt kändes det som jag sov det mesta av dagen. Ibland vaknade jag till o gick en o annan promenad. På kvällen så blev jag kvar här på området o grillade med en massa andra folk. Det blev en slags utomlandskänsla i kvällsmörkret med alla människor, musik, grillukt o Aisha o Bruna som sprang omkring bland allt stoj som värsta gatuhundar o letade matrester bland borden.