...får man nog säga att jag o kompisen är.

Idag på promenaden kom en man cyklandes och undrade om vi hade sett hans schäferhane som gett sig av på egen hand. Han tyckte att det var ytterst pinsamt att ha en schäferhund springandes vind för våg i det mer än välbesökta naturområde vi befann oss i. För ovanlighetens skull hade jag mobilen med mig men dum som jag var tänkte jag inte på att ta hans nummer för vem tror ni inte vi får se komma springandes på stigen ca 30 min senare - en stor schäfer.

Han kom glatt när vi ropade och kompisen satte på honom ett koppel. Jag ringde polisen för att se om ägaren kanske hade lämnat sitt mobilnummer men icke. Sedan gick vi till motionscentalen och väntade på att den lokala polisen skulle komma med en chipläsare för att se om vi kunde identifiera hundens ägare. Som tur var fanns ägaren i hundägarregistret och polisen kunde kontakta honom. Han var fortfarande ute och letade efter hunden på cykel så han var snart på plats. Ännu lite mer skamsen kanske nu när även polisen blivit inblandad men förstås väldigt lättad och tacksam att se sin fina hund igen!  Polisen i fråga var jättetrevlig. En ung tjej som själv haft hundar som tagit för långa turer på egen hand så hon var väldigt förstående.

Ägaren ville förstås tacka oss på alla sätt och vis men för oss räckte det att få se hans lättade min och bli försäkrad att hunden kom säkert till rätta. Nästa gång kanske det är ens egen tur och då hoppas man att det finns snälla människor som är beredda att göra sig lite omak för att hunden ska hitta hem. Men lite av en hjälte känner jag mig allt!

Det var en rasande trevlig "liten" kille vi lärde känna. Han var två år visade det sig och han tyckte faktiskt att han gärna kunde följt med oss hem =)

(Han var inte liten han var en jätte!)

(bilden snodd någonstans ifrån) 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går alldeles för fort. En av de första och en av de sista bilderna på världens bästa Aisha          ...

Här verkar jag mest säga att Aisha löper. Idag märkte jag att det var dags igen. Ganska exakt nio månader sen sist. Hoppas att det har åtminstone lite med att göra att hon är så seg. Får skriva lite mer om det snart. ...

Mycket man kan hitta på nätet av en slump. Korridosgrannen Shanti råkade jag få syn på. Det var kul. Tydligen bor han numer inte långt härifrån. Matten är konstnär.     Detta var när vi delade boende 2008:     Här är han med på klinisk u...

Häromsisten var jag nere i Halmstad igen. Riktig, riktig härlig lördag blev det. Varmt och skönt i solen (i lä) så man fick en föraning av våren trots att vintern inte ens visat sig. JAg har fått ny telefon som den visar sig även funka utan problem i...

Lite surt att Aisha börjat löpa igen så snart efter förra löpet, måste jag säga. Misstänker att det är hundarna på dagis som drar igång varandra. (Hon började 20/10 NTS) Igår gick vi promenad i Skatås. Hoppsan - nu hamnade vi i ett evenemang igen...