Igår hände det som inte får hända!!

Vi gick på en vanlig runda, bitvis ganska nära en trafikerad väg. Där kan finnas rådjur så jag brukar ha Aisha kopplad eller under strikt uppsikt. Hon "markerade" inga rådjur och när stigen svängde hemåt och bort från trafiken så släppte jag på uppmärkasmaheten och DÅ flög det upp en hare precis framför fötterna på Aisha.

Den sprang in i skogen (med Aisha efter) och så vitt jag kunde se med riktning mot vägen. Först var jag egentligen inte jätteorolig för vi hade ändå kommit en bit från vägen och Aisha brukar inte göra några jätteutflykter, men harar är spännande. Helt plötsligt hör jag en rejäl SMÄLL och en bil stannar. JAg tror inte att det är sant och ser framför mig hur Aisha ligger platt och blodig.

Innan jag kommit så långt ser jag Aisha komma springande i skogen, puhh! Hon lever i alla fall - och kan springa. Hon verkar lite förvirrad och springer hemåt (vi är alldeles när hemma). Hon kommer när jag ropar på henne och jag ser att hon har blod på sig. Efter ett snabbt övervägande, eftersom vi är så nära hemma så tar jag hem Aisha för att cykla tillbaka och se om jag ser någon skadad hare eller bilisten är kvar. Jag såg nämligen att det var en bil som vände på vägen och körde sakta tillbaka men det var som sagt en bra bit bort. När jag kom dit fanns varken någon bilist eller spår av något skadat vilt. Hararna brukar ofta hålla till på andra sidan vägen så den hade nog skuttat över, klarat sig och sedan kom Aisha...

Det visade sig att Aisha hade sår på ena knät och ena armbågen samt på handleden. Annars inga yttre skador, men det är ju ofta de inre skadorna man oroar sig över vid trafikolyckor. Hon visade inte att hon hade ont när jag klämde på henne, slemhinnorna var fina, lungorna lät bra och hjärtat normalt så jag valde att avvakta med sjukhusbesök. När hon dessutom kissade, bajsade och åt utan bekymmer så kände jag mig ganska lugn. Hon ska få antibiotika ngr dagar mot de lite småtråkiga såren som kanske borde ha dränerats men som ändå verkade förhållandevis ok. Svåra att lägga om bara. Offrade ett par nylonstrumpor för att hålla förbandet på plats och förhindra Aisha att justera det på egen hand. Har ingen krage hemma. Ytterligare en bra-att-ha-sak.

Lite ledbruten gick Aisha med på vår vanliga morgonpromenad med "gänget" i  morse. Fy vilka hemska historier jag fick höra från de andra hundägarna när vi började prata om trafikolyckor. Den ena matten hade förlorat sin första hund utanför huset när husse lät hunden springa själv över gatan och en annan berättade om när en liten terrier tagit sig ut från parken där de andra hundarna lekte, kom framför en bil och blev helt tillintetgjord.

Är rasande glad och tacksam att ha Aisha snarkande bakom mig i soffan.