Som åtminstone en någorlunda ansvarsfull hundägare (hundpassare) får Bruna nu gå kopplad under de flesta promenader. Jag lånar Sigges flexikoppel så Bruna i alla fall kan snooza sniffa lite mer än i sitt egna korta. Matte brukar nästan aldrig ha henne kopplad och inte jag heller tills för ngr dagar sedan. Bruna är så otroligt lättsam. Man behöver aldrig vara nervös även om hon går lös för hon springer inte fram varken till människor eller andra hundar om inte de visar först att de vill ha kontakt. Hon kommer i stort sätt alltid när man ropar och är bara väldigt ENKEL. Om det inte vore för de gånger hon sticker på harjakt!

När Aisha drar iväg på sina rundor så ser man innan vad hon tänker göra eftersom hon tydligt sniffar i luften och är jag bara med så går det att stoppa. Bruna däremot går alltid med näsan i backen och allt är lugn men så blixtsnabbt vänder hon på en femöring och följer det färska spåret. Inte en chans att förutse, åtminstone inte för mig.

Hon är inte lika snabb att åtevända som Aisha heller utan kan vara borta alldeles för länge.

Så - tills matte återvänder om knappt en vecka så blir det en hel del koppelträning. Tråkigt men nyttigt.