Oftare och oftare så hakar jag på kl 7-gänget som träffas i skogen bakom huset. Mogonen är verkligen rutinernas tid. Det är lätt att det blir grus i maskineriet om inte det finns tillräckligt med mjölk i teet eller om äggen råkar vara slut. På morgonen ska man inte behöva tänka - bara göra. Inte fundera på vilken promenadväg man ska ta utan bara ta på sig ytterkläderna, knäppa på belysningen på hunden, ställa sig vid mötesplatsen och sedan traska SAMMA runda. Och sakta vakna till liv innan man sätter sig i bilen.

Här är morgonens gäng vid den allmäna godisutdelningen vid stenen. Vissa mornar kan de vara åtminstone fem hundar till.

Kul tycker alla!